i huvudet på barnmorskan

vad tänker man på under en gyn undersökning?

Ibland funderar jag på om jag är den enda som funderar så mycket i just den situationen, men jag har nog inte fått tillräckligt med vana på det dära så jag känner att mitt huvud fylls av tankar om det bisarra i situationen, jag menar här står jag och tittar och känner i en annan kvinnas underliv och skall agera som om det är den vanligaste saken i hela världen. Nåväl, för mig är det inte det, det är svårt att inte låta tankarna helt fladdra iväg hur mycket jag än anstränger mig.

Ofta känner jag mig som fejk, som om jag inte alls är någon barnmorska ( eller i mitt fall nästanbarnmorska) som om jag snarare är nån slags medverkande i en dålig B-film, som en dålig C- skådis som är nån slags barnmorska wanna be.
Speciellt i utsatta situationer, när jag skall agera proffessionellt och som om detta är det naturligaste i hela världen, då känner jag min aldra mest som fejk, kanske mest för att det inte känns helt naturligt eller självklart.

hoppas på att en dag komma dithän...