o det känns kanske lite bättre. Fortfarande är det otroligt mycket tankar som surrar i mitt huvud och de lär väl aldrig sluta antar jag... detta är ett sådant yrke som man ältar och aldrig slutar tänka på. Det var en genomgång av stan/ctg kurvor i rondrummet och jag kan inte för mitt liv förstå hur jag någonsin skall kunna lära mig att tolka sen sådan kurva... det är ju verkligen verkligen skitsvårt. accelarationer, decelarationer, variabilitet, basalfrekvens... blä bluttan blä... det enda jag vet är att det skall vara en basal mellan 120 - 150 slag /minut helst skall det vara en god variabilitet för att det visar på ett aktivt barn som mår bra... accelatationer = bra decelarationer = dåligt. resten hoppas jag att jag skall kunna läsa mig med tiden... föresten Jag har fått förlösa... Med barnmorskans händer på mina visserligen men samtidigt .... stort... jag fick hjälpa till att ta emot barnet och lägga upp det på mammans mage... och vet ni vad.
Jag tappade det inte.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment